entrevlig

"Det är två riktigt bra spelare...jag hoppas dom får spela" - Zlatan Ibrahimovic 080606


Och rubrikerna löd; "Landslaget är skakat" - Expressen 080606, "Landslaget i krismöte" - Aftonbladet 080607





Sveriges landslag har blivit kallat för världens tråkgaste landslag och med förbundskaptenen Lars Lagerbäck i spetsen har man svårt att bevisa motsatsen. Istället gör man Henrik Larsson till landslagets ansikte utåt och även om jag är överygad om att Henrik är en kanon-kille med humor och allt vad det innebär så känns en 3 minuter lång intervju med honom som att resa med Y-bussen mellan Stockholm - Hudiksvall. Att kalla spelare som Mellberg eller Allbäck för sveriges svar på Paul Gascoigne vore som att associera Lars Lagerbäck med John Cleese men då kan man ju å andra sidan känna att varken Lagerbäck, Mellberg, Allbäck eller Larsson har till uppgift att dra Bellmanskämt när man kallat till presskonferans och hela mediasverige sitter som på minor med sina små, små pappkaffemuggar och väntar, väntar på en stakning, en blick, en tystnad eller något som med vild fantasi kan tolkas som en sarkastisk underton. Men trots en mediabevakning som får prinsessans Dianas begravning att framstå som lite skottlossning i Hammarkullen bjuder sällan det svenska landslaget upp till dans. Lars Lagerbäck kallar det för att värna om kollektivet, andra kallar det för subtilt förtryck av individen. Jag kan till viss del hålla med båda sidorna. Givetvis måste ditt förhållande till media vara något restriktivt då du inte enbart representerar dig själv, samtidigt som du, precis som Lagerbäck säger, månar om lagets grundtänk. Men det borde inte hindra spelare och ledare ifrån att vara individer som känner, tycker och säger. Individer som skrattar, höjer rösten eller suckar. Men detta är tabubelagt, om inte helt förbjudet.

Zlatan creddade två av sina lagkamrater och hoppades på att de skulle få göra mästerskapsdebut - storm i ett vattenglas eller inte, problematiken ligger inte i grunden hos Aftonbladet eller Expressens förmåga att göra ett Colosseum av en fjäder. Problemet ligger i vår attityd, i din, i min, i landslagsledningens attityd. Att en spelare gör som Zlatan gjorde, tycker och tänker utifrån sig själv och sina egna värderingar är uppenbarligen oacceptabelt och helt fel eftersom han agerar som en individualist och sånna har vi inte plats för och det skrämmer mig!