entrevlig

...och den kostar ju bara 4500:-!

.

.

.

.

.

Jag tänkte att jag skulle dela med mig av min nära-döden-upplevelse:

.

Son till en elektriker som jag är, skulle jag avslappnat och självsäkert sätta upp en lampa i vardagsrummet och en i köket. Precis som Pappa Mats skulle ha gjort slog jag av huvudströmbrytaren och efter mycket om och men varde det ljus i vardagsrummet, köket kvar men först ett glas vatten framför Tv4-sport. Jag knappar över till Mtv och hoppas på lite mjuka toner, halkar iväg till proppskåpet efter att jag tänt alla lampor. En efter en slocknar de, till sist är det bara en propp kvar, den tordes ju leda till taket i köket. Jag stoppar i alla andra proppar utom proppen till kökslampan. Xzibit snackar om "feta rims" och jag stor oroväckande stadigt på mitt nyinköpta köksbord...tills...Helvete vilken kyss, smärtan är snudd på olidlig, inte en enda muskel i min kropp lämnas oberörd. Jag tappar det jag har i mina händer men lyckas hålla mig kvar på bordet trots att mina båda ögon är totalt mörklagda. Jag står paralyserad i ungefär en halv minut innan jag tar mig till soffan. Mina händer skakar och jag kan konstatera att 220 volt ganska nyligen passerade genom min bruna lekamen. När jag landat ringer jag Pappa Mats och frågar om jag kommer att leva. Vi pratade en stund och sammanfattningsvis tyckte Far att jag skulle skaka av mig det. Och som son till en elektriker gjorde jag precis som Pappa sa, jag skakade av mig det och skruvade klart!

.

Kastade även ihop 4 robusta stolar tillhörande bordet jag stod på.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Bless