entrevlig

"Jag vill säga något men vet inte vad jag ska säga så jag väntar på att du ska säga något. Och tillslut säger du: förlåt, men jag vet inte vad jag ska säga.

.

Och först då slår det mig att jag har förlorat dig.

.

Min blick tillsammans med mitt medvetande faller från dina glasklara bruna ögon, ner i avgrunden.

.

Jag känner mitt hjärta i fingertopparna, jag känner varje andetag. Men jag vill inte. I dag kom att bli dagen då den enda sanningen för mig, var smärta. Ouspädd smärta, ekologiskt odlad smärta, utan konstiga tillsatser så som ånger, skuld eller förtvivlan.

.

Jag står fortfarande kvar med blottande handflator. Jag säger något jag inte kan uppfatta, du säger något jag inte kan förstå."